Scandinavian Naturist Portal | Naturist map | Dansk Naturist Union - DNU | Norsk naturistforbund - NNF | Sveriges Naturistförbund - SNF | International Naturist Federation - INF-FNI

NATURISM av Linda Reinholdson

INTERVJUN

Mycket bar hud
Jag har under hela arbetets gång haft kontakt med naturistföreningen Svanrevets ordförande.
Svanrevet är en naturistförening i Malmö. Ordförande Inge Gullander är självklart naturist och har varit i många år. Inge har hjälpt mig med mycket material och även ställt upp på en intervju.
 
En härlig vårdag kör jag mot Olofström och Galaxen. Galaxen är en naturist-camping som funnits sedan slutet av 1960-talet. Jag skall träffa Inge och gröngöling som jag är i naturist-branschen så är jag nervös. Jag kör långt in i skogen och till slut kommer jag fram till en skylt där det står camping. Nu har jag hittat rätt, tänker jag och fortsätter ner mot husvagnarna.
Träden glesnar och en dal uppenbarar sig. Solen skiner och glittrar i sjön, som ligger helt stilla. En idyll helt enkelt. Jag letar reda på Inges husvagn och vi träffas för första gången. Inge står i kalsonger och skjorta och håller på att klä på sig. Tankarna virvlar i huvudet på mig. Kommer det verkligen att vara nakna människor här. Men jag är inte naturist, de kanske misstycker. Inge är helt lugn och jag antar att han förstår att jag är både nervös för intervjun men också för att verkligen vara på en naturist-camping. Solen värmer och vi strosar bort till några utemöbler där vi kan sitta och prata.

Livet och sånt
Inge berättar mer än gärna om sitt liv som naturist och varför han är det. Denne 52-årige man med glasögon, skjorta och stiliga byxor ger ett ganska propert intryck. Han berättar att han gått för att ta på sig precis innan jag kommit. Jag drar en lättnads suck och undrar hur det hade känts om han hade suttet naken i stället. Förmodligen genant för oss båda. Inge gör i ordning sin pipa och jag tycker det är dags att sätta igång med frågorna.
Första frågan handlar om samhället och hur accepterade naturisterna är. Enligt Inge är naturismen accepterad och de som gör mest affär av det är naturisterna själva. Textilarna, det vill säga icke-naturisterna bryr sig egentligen inte så mycket. Det var mest i början som de ansågs vara konstiga och avvikande. På 40-talet till exempel ansågs de vara sexuellt avvikande av Hitler.
Nu har ju naturismen inte något med sex att göra, utan nakenheten är en symbol för samhörighet inom gruppen. Naturister är inte nakna hela tiden, de klär självklart på sig om de fryser eller när det inte är passande. De har ju sunt förnuft som alla andra. En naturist är inte naken utan alltid oklädd, vilket säger mycket mer om deras inställning till kroppen, tycker jag. När man är naken är man sårbar men oklädd låter inte så farligt, säger Inge.

Går de alltid nakna???
Under tiden som vi sitter ute i den härliga solen kommer folk förbi, antingen med bil eller till fots. Vi sitter nämligen inte så långt från toaletterna. Då ser jag första gången en naken , förlåt oklädd människa strosa förbi. Upplevelsen var inte så farlig som väntat. Jag har ändå lite svårt att tro att de verkligen går nakna annars också men sedan kommer fler och fler oklädda och jag inser att jag är på en nakencamping. Och där sitter jag med tröja, byxa, skor och strumpor.
Lite utanför känner jag mig, fast jag är glad att jag kan gömma mig i mina kläder.

Gud och allt mellan himmel och jord
Inge tänder pipan än en gång och så kommer vi till frågan om vad religionen säger om nakenheten. Inge funderar en stund och verkar lite ledsen att säga det men religonen är ett problem. Enligt Bibeln ska man inte visa kroppen. Men å andra sidan är det inga fundamentalister som är naturister. Vill man utöva sin religion som naturist så är det inga problem. Det ordnas ofta mässor för de som vill det. Det är helt upp till personen själv att avgöra hur man vill leva.
Jag har egentligen inte kommit till det viktigaste ännu. Det är familjen som är det centrala i naturismen. Att alla ses som människor och inte som barn, ungdom eller vuxen. Barnen betraktas som fullvuxna människor och deras åsikter är lika värdefulla som vilka som helst. Naturisterna bildar på något sätt en familj och alla tar hand om alla. Om man inte själv har några barn blir man lätt som en far-/morförälder till grannens barn. Man tar hand om och hjälper varandra när det behövs. Man behöver aldrig vara ensam eller känna sig obehövd. Det är alltid någon som behöver barnpassning eller hjälp i trädgården, skrattar Inge.

Behövs naturismen egentligen?
En äldre herre kommer och sätter sig vid oss och undrar vad vi gör. Han har kläder på sig, förutom strumpor. Naturisterna klär ju sig som de vill och när de vill, tänker jag och fortsätter intervjun. Smått förvirrad övar vad som händer runt mig.
Jag frågar om det förekommer någon marknadsföring av naturismen. En lång diskussion inleds och svaret blir att det inte behövs någon marknadsföring. All reklam som finns är alla specialarbeten, filmer, dokumentärer och liknande, alltså ingen medveten reklam. Inge säger också att reklamen inte behövs för att man inte kan ”vinna” något på att gå med. Naturismen som sådan vinner inget på det heller. En naturist vinner inget på om en eller flera människor skulle få för sig att bli naturister. Det är något som man blir antingen genom vänner eller så slumpar det sig så.
Reklam är alltså överflödigt tycker Inge. Naturistförbundet har visserligen en tidning men den ska fungera som ett samtal mellan naturisterna. När jag kommer in på frågan om naturismen verkligen behövs, skruvar Inge på sig och medger att naturismen som ism inte är nödvändig men som förening är den viktig.
Föreningar är viktiga för människor och deras utveckling. Man träffar vänner och har en stadig punkt i livet. Naturismen är inte en ideologi som skall förändra samhället utan en naturist ska bara leva.
Underbart, suckar jag. Tänk om man kunde leva så. Vad avstressad man måste bli. Inge sätter på sig solglasögonen och vänta på nästa fråga. Solen skiner och jag måste kisa för att kunna se mina papper.

Miljön
Jag är intresserad av miljön och måste fråga om naturister är några miljömänniskor eller lika stora miljöbovar som alla andra.
Inge börjar berätta lite om historien och att naturismen uppkom när industrisamhället var på uppgång och de första naturisterna kämpade mot industrierna. Nu för tiden handlar det mer om att man inte ska använda och köpa saker man inte behöver. Naturisterna är alltså inga extrema miljövänner men heller inga bovar.

Spännande med nudister?
Något som jag länge funderat på är vad det är för skillnad mellan nudist och naturist. Eftersom jag nu sitter mittemot en livslevande naturist så måste jag fråga. Är det någon skillnad?
Ja, eller nej, någon egentlig skillnad är det inte, säger Inge. I Frankrike till exempel så var en nudist en fattig som inte hade råd med kläder. I England var en naturist fågelskådare. Det finns alltså många förklaringar. Men naturisterna själva brukar säga just naturist, vissa tycker till och med att nudist är ett skällsord Men tidningarna använder gärna nudist eftersom det låter mer spännande.

Ungdomar i utveckling
Naturister finns i alla åldrar. Från små barn till pensionärer. I åldersgruppen mellan 15 och 25 är det glest men det hade Inge stor förståelse för. Han menar att vid den åldern vill man skilja sig från föräldrarna och man vill inte följa med dem om de till exempel ska bo på en naturistcamping en helg. Utvecklingen är sådan och det finns inte mycket man kan göra åt det. Jag påpekade puberteten och att blygsel kanske var problemet men det vill Inge inte hålla med om. Utvecklingen var bara sådan att ungdomar vill vara med andra ungdomar och inte sitta i skogen med föräldrarna en helg.
Och visst kan jag hålla med honom. Inge sade nämligen också att när ungdomar närmar sig trettio kommer de tillbaka till naturismen och deras barn får växa upp i den.

Många år med naturismen
Inge har varit naturist sedan femton till tjugo år tillbaka. Även han halkade in på ett bananskal. Han och hustrun var på semester i Tyskland och råkade av misstag köra in på en naken-camping. De kom på natten när det var mörkt och när de vaknade följane morgon sprang det en massa nakna människor utanför.
Eftersom de inte ville vara avvikande klädde de också av sig. Inge och hustrun fick blodad tand direkt och så fort de om hem till Sverige kontaktade de en naturistförening. De träffade snabbt nya vänner som var naturister och som hjälpte dem med exempel barnpassning och liknande, vilket var mycket skönt för småbarnsföräldrarna.
Det som är bra med naturismen är att alla hjälps åt. Alla blir som en stor familj. Det finns inget som liknar naturism, menar Inge. I naturismen står du i centrum, medan till exempel par-klubbar, som kan liknas vid naturismen, står jag i centrum. Naturismen är mer som ett samhälle i samhället där familjen är viktigast.

Magen kurrar
Klockan närmar sig lunch och vi ska strax åka upp till ett värdshus och äta. Sista frågan blir om naturister är friskare än icke-naturister.
Naturisterna är friskare säger Inge bestämt. Inte sundare men friskare. Naturisterna har en annan vitaminkultur och har tåligare hud. Eftersom kroppen slipper alla fuktiga kläder och tajta underkläder mår huden bättre. Inge har ju inga vetenskapliga belägg för detta men visst tror han att en naturistkropp är friskare än en textilares.
Vi åker upp till värdshuset och äter med god aptit efter den två timmar långa frågestunden. När kaffe serveras berättar Inge om att det är vanligare i Skåne och Blekinge med naturiststränder än uppåt landet. Kanske för att det är betydligt kallare där.
Och många naturister finns det. Det finns 3000 organiserade naturister i Sverige men nakenbadarna är desto fler.
Inge avslöjar också vad som är sämst med naturismen. Det är att gruppen man lever med på till exempel en camping kan bli för stor. En grupp på 200 personer är nästan för stor. Tryggheten försvinner då och det är den man vill åt med mindre grupper. Tryggheten att kunna lämna husvagnen öppen utan att låsa, tryggheten att någon hjälper mig om jag behöver hjälp och tryggheten att man inte behöver vara ensam, det finns alltid någon att prata med.
Jag åker från Galaxen med en belåten min. Jag har fått reda på mycket och har börjat kunna förstå vad det egentligen handlar om. Familjen, tryggheten och samhörigheten.
Nakna är de ju inte heller, utan oklädda.